”Intressant är att volatiliteten på marknaden inte gjort någon åtskillnad mellan banker med goda balansräkningar och de som har arbete kvar att uträtta”, säger Jonathan Harris, som är investeringsspecialist för ränteinvesteringar inom Schroders.

Publicerad 1 mar 2016

Varför skrämmer banksektorn investerare?

Kreditmarknaden i fokus
Ränteplacerarnas förtroende för den europeiska banksektorn sviktar. Många tror nu att sektorn står näst på tur att falla efter råvarumarknadens nedgång under inledningen av året. Schroders ränteexpert ger sin bild av huruvida oron är befogad.

Förbättrade arbetsmarknader och låga oljepriser gör Europa till en riktig ljuspunkt inom den globala ekonomin. Trots det verkar inte resultaten spegla sig i bankernas balansräkningar – där vissa banker alltjämt presterar bättre än andra.
– Mediala granskningar och osäkra fordringar hos bankerna hör till saker som får investerare att dra öronen åt sig. Italienska banker har en hög andel osäkra krediter – även Deutsche Banks internationella expansionsplaner väcker bekymmer kring stabiliteten, säger Jonathan Harris, som är investeringsspecialist för ränteinvesteringar inom Schroders.
Jonathan Harris menar samtidigt att det rådande marknadsläget öppnar möjligheter för kreditinvesterare: 
– Intressant är att volatiliteten på marknaden inte gjort någon åtskillnad mellan banker med goda balansräkningar och de som har arbete kvar att uträtta. Vi bedömer också att breddningen av kreditspreadarna generellt sett ger ett intressant köpläge på den europeiska kreditmarknaden – i synnerhet inom fundamentalt starka sektorer som fortfarande underpresterar, säger Jonathan Harris.
Står banksektorn näst på tur att falla?
Oron kring banksektorn har enligt Jonathan Harris till stor del sin bakgrund i den skakiga inledningen på 2016. Investerare hann knappt hämta sig från tillbakagången i Kina och på tillväxtmarknaderna, innan en eventuell inbromsning i de utvecklade ekonomierna seglade upp på listan för hägrande orosmoln.  

I eurozonen har strukturella problem, i kombination med en hög – såväl privat som offentlig – skuldsättning samt politiska spänningar, påverkat investerarnas förtroende för tillväxten. Många oroar sig även för att centralbankernas vapen för att stimulera ekonomierna helt spelat ut sin roll.  

– Råvaru- och energirelaterade sektorer är de som fallit hårdast sedan slutet av 2015 och in i det nya året. Investerare tycks nu tro att bankerna står näst på tur och oroar sig för bankernas exponering mot oljan och andra råvaror, säger Jonathan Harris.
Överdriven oro kring europeiska krediter
Bankerna har efter att ha presterat förhållandevis bra under januari visat på fallande aktiekurser och bredare kreditspreadar, och framförallt inom förlagslån, under februari månad. I kombination med osäkerheten kring de finansiella marknaderna oroar sig en del investerare för om vissa banker till och med kommer bli tvingade att ställa in kuponger för sina villkorade konverteringsbara obligationer, så kallade ”cocos”.
– Vi menar att den europeiska marknaden är fortsatt stabil. Konsumentefterågan är god och de europeiska bolagen har till skillnad från de amerikanska inte förlitat sig allt för mycket på finansieringslösningar sent i cykeln, säger Jonathan Harris och fortsätter:
– Sammantaget har försäljningstrycket hittills under året inte överskuggat reella förändringar som vi sett kring krediternas fundamenta. Vi tror därför att investerare snart kommer få en något lugnare inställning till kreditmarknaden i Europa.