Gruvbolaget Nordic Iron Ore har sedan noteringen på Nasdaq First North i höstas successivt kommit allt närmare en produktionsstart. På bilden syns vd Lennart Eliasson vid noteringsceremonin.

Publicerad 3 jun 2019

Startar gruvbrytning i Dalarna

Ska producera efterfrågat högkvalitativt järn
I Ludvika pågår just nu ett mycket intressant gruvprojekt. Nordic Iron Ore befinner sig i slutet av förberedelsefasen för att på nytt öppna upp ortens gamla järnmalmsgruva för drift. Fyndigheterna är betydande, och det höga priset för högkvalitativt järn gör att också den ekonomiska potentialen bedöms som mycket stor.

Järnmalmsbrytningen i Ludvika ska ske i gruvorna Blötberget och Håksberg samt även det mellanliggande Väsmanfältet.

Redan i mitten av förra året tog Nordic Iron Ore in nytt kapital och noterades i höstas på Nasdaq First North. I en intervju berättar här bolagets vd Lennart Eliasson om gruvans potential. Om var bolaget står just nu, och vad vi kan förvänta oss av den fortsatta utvecklingen. 

I vilket skede befinner ni er nu i utvecklingen? 
– Grovt kan man dela in ett gruvutvecklingsprojekt i tre faser, och det är förberedelser, anläggningsarbeten samt drift. Just nu är vi i slutet av förberedelsefasen, som huvudsakligen består av studier med successivt ökad detaljeringsgrad. Fasen avslutas med att säkra finansiering till nästa fas, det vill säga anläggningsfasen.

– Eftersom vi befinner oss i slutet av förberedelsefasen, och snart har  färdigställt den så kallade genomförbarhetsstudien, har vi också börja sondera möjligheterna att finansiera investeringarna.

Vad kan vi förvänta oss av utvecklingen i närtid om resultatet av genomförbarhetsstudien är positivt?
– Det första som måste hända är att vi förstärker finanserna. Med ett positivt utfall av studien bör möjligheterna vara goda att få in ytterligare kapital från nya finansiärer. Med en förstärkt finansiell situation kan vi börja rekrytera nyckelpersoner inför en fortsatt uppbyggnad av organisationen och genomförande av anläggningsarbetena.

Mycket under innevarande år handlar om finansiering. Vi undersöker olika former av lånefinansiering och därefter vet vi hur mycket som behöver tas in i en ytterligare aktieemission. Om möjligt vill vi också snarast sätta igång prospekteringsarbetet för Väsmanförekomsten. Detta blir ett separat projekt som drivs parallellt med förberedelserna för Blötbergsgruvan.

När kan produktionen i gruvan vara i gång?
– Vi räknar att det tar två år att bygga. När vi har säkrat finansieringen så att vi kan sätta igång. I bästa fall kan vi komma i produktion i slutet av 2021.

Vad skulle du säga är Nordic Iron Ores största konkurrensfördel?
– Jag vill framhålla två fördelar: läget och produkten.
Läget i närheten av Ludvika med tillgång till all nödvändig infrastruktur och järnväg ned till en isfri hamn är rena drömmen jämfört med de förutsättningar många andra projekt har, exempelvis arktiskt klimat och långa transporter till hamn samt utmanande arbets- och boendemiljöer.

Den främsta fördelen är dock den höga produktkvalitet vi kommer att producera. Det råder underskott på världsmarknaden och prisbilden är därför fördelaktig. Det är också en situation som väntas hålla i sig under ett antal år framöver.

Den järnmalm som kommer att produceras vid gruvan i Ludvika är av absolut högsta kvalitet – sådant järn som efterfrågas allt mer.

Hur ser du på järnmarknaden i stort och hur den allmänna utvecklingen kan komma att påverka Nordic Iron Ore?
– Bolaget kommer att verka inom en nisch för höganrikade järnprodukter. Detta segment växer och det råder just nu underskott på järn av den kvalitet som efterfrågas för tillverkning av så kallade DRI-pellets. DRI är en tillverkningsmetod för stål som kräver malmprodukter med mer än 65 procent järninnehåll, vilket är malm som vi avser att producera. Denna kvalitet efterfrågas också för vanliga masugnar eftersom tillverkningen blir effektivare med mindre miljöbelastande utsläpp.

Produktionsstörningar i Brasilien och Australien har minskat utbudet under inledningen av året, samtidigt som stålproduktionen i Kina gått på högvarv. Detta har haft som resultat att vi nu ser ett högt järnmalmspris. Även om det långsiktiga priset sannolikt är lägre än dagens så är utvecklingen väldigt lovande för oss.

Berätta gärna mer om gruvans potential, och främst vad gäller Väsmangruvan.
– Vad vi kan säga med säkerhet är att det rör sig om en väldigt stor potential vad avser mineralförekomst inom området. Vi håller nu på med en så kallad scoping-studie för Väsmanfältet. Syftet med studien är att övergripande kunna bedöma projektets möjliga lönsamhet. Om prospekteringen visar att det är möjligt att bryta med lönsamhet räknar vi med att kunna ha en mer storskalig brytning än i Blötberget, och väsentligt längre livstid för gruvan. För Blötberget har vi mineralresursberäkningar som visar att det finns brytvärd malm som räcker för drygt 12 års brytning.

Men vi vet att det finns mer malm i Blötbergsgruvan och dess omedelbara närhet som kan öka livslängden. För att öka kunskapen om de möjliga tillkommande reserverna krävs dock ytterligare provborrningar.

Hur kan närområdet, Ludvika med omnejd, komma att påverkas av gruvverksamheten?
– Den största påverkan är att ett par hundra arbetstillfällen skapas. Det kommer i sin tur att skapa efterfrågan på fler bostäder. Gruvan kommer att behöva olika slags tjänsteleverantörer samt entreprenörer med lokal anknytning under driften. Där industriområdet ligger lite söder om Ludvika kommer skogsmark ersättas med industribyggnader och en lastningsterminal.

– Kort sagt så blir det lite mera liv och rörelse i området, som kommer att ändra karaktär och under anläggningarbetena kommer en del tyngre transporter att gå till området.

Läs mer här.