Världsekonomin saknar en tydlig riktning enligt Söderberg & Partners

Publicerad 3 maj 2012

Söderberg & Partners makroanalytiker:
Världsekonomin saknar en tydlig riktning

En rivstart på rapportsäsongen. Oro kring val i Europa och blandad makrostatistik. Finansrådgivaren Söderberg & Partners anser att världsekonomin saknar en tydlig riktning

”Rapportsäsongen har varit över förväntan men samtidigt har val i Europa och blandad makrodata tyngt börserna.” 

Det konstaterar Fredrik Strömberg, analytiker på Söderberg & Partners, i bolagets senaste makroanalys.  

Val skapar ny oro i Europa

Europas skuldkris har återigen hamnat i fokus i samband med de val som nyligen ägt rum i Frankrike och Grekland. I det franska presidentvalet vann som väntat socialistledaren François Hollande över den sittande presidenten Nicolas Sarkozy. Hollande är den förste socialistiske presidenten på 17 år och maktskiftet har skapat en viss oro på marknaden. Främst rör det sig om samarbetet med Tyskland och den åtstramningspolitik som Sarkozy fört tillsammans med Angela Merkel inom euroområdet. Hollande har tydligt uttryck sin åsikt om större fokus på tillväxt och vill, bland annat, lägga till tillväxtfrämjande återgärder i finanspakten. Samtidigt brottas Frankrike med stora problem på hemmamarknaden. Arbetslösheten fortsätter att växa och är nu cirka 10 procent, statsfinanserna blir allt svagare och bankväsendet pressas hårt.

Enormt missnöje i Grekland

I Grekland blev, om möjligt, osäkerheten ännu större i samband med parlamentsvalet. Missnöjet i Grekland är enormt efter de senaste årens åtstramningspaket, något som också genomsyrade valresultatet. Ingen tydlig vinnare har kunnat utses och de nuvarande partierna vid regeringsmakten Ny Demokrati och Pasok tappade stora delar av sina sympatisörer. Totalt fick de två regeringspartierna 149 av de 300 platserna i parlamentet och saknar därmed majoritet till att bilda ny regering. Efter att ha misslyckats med att bilda en koalitionsregering tyder det mesta på ett nyval i mitten på juni.  De partier som gick framåt i valet är de som är mest kritiska till de krisåtgärder som tvingats fram via EU, IMF och ECB. Det nuvarande läget väntas skapa ny oro på marknaden och återigen ökar osäkerheten om Greklands framtid inom euroområdet.

Ännu ett euroland kan behöva räddas ur krisen 

Valen i Frankrike och Grekland kan ses som missnöjesval där förändring varit drivkraften. Mindre åtstramningar och mer fokus på tillväxt har varit det vinnande valspråket i båda länderna. Dock är det svårt att se hur en expansiv finanspolitik kan lösa den situation som Europa står inför med stora strukturella och finansiella problem. För att kunna göra de förändringar som krävs behöver länderna bygga upp ett förtroende hos marknaden. En mindre restriktiv finanspolitik skulle troligen bli självförgörande då marknaden skulle ifrågasätta länderna och bankernas solvens. Samtidigt har Spanien återigen hamnat i fokus och sannolikheten för att ytterligare ett euroland behöver räddas ut ur krisen har ökat. Det mer kritiska läget ökar återigen pressen på ECB som troligen kommer behöva agera.

Makrodata ger blandade signaler

De senaste veckornas makrodata har gett en blandad bild av utvecklingen. I Euroområdet föll inköpschefsindexet till 46,0, vilket tillsammans med ett kraftigt fall i efterfrågan av företagslån tyder på ytterligare ett kvartal med negativ tillväxt.  I USA steg oväntat motsvarande mätning för industrin till den högsta nivån på tio månader, samtidigt som amerikansk sysselsättningsstatisk visar att arbetsmarknaden utvecklas något svagare än väntat. Under april skapades endast 115 000 nya arbeten. Dock bör noteras att föregående månads besvikelse i sysselsättningsstatistiken där endast 120 000 arbeten skapades reviderades upp denna månad till 154 000 arbeten. Bilden av den amerikanska arbetsmarknaden är därmed svårtydd. Än finns inga klara tecken på avmattning men de närmaste månadernas data kommer vara avgörande om den senaste tidens volatilitet endast beror på ”väderfaktorer” eller är en fundamental försvagning i arbetsmarknaden. Fed kommer sannolikt att följa utvecklingen på nära håll och med ytterligare försvagningar kan nya kvantitativa lättnader återigen hamna i fokus.

IMF presenterar något bättre utsikter

I mitten av april presenterade IMF sin uppdaterade syn på världsekonomin. IMF lyfter fram att många problem kvarstår men bedömer att risken för en global recession har minskat, till följd av bland annat en stabilare utveckling i USA. Det stora orosmolnet bedöms vara situationen i Europa. IMF lyfter fram en rad hotbilder. Den tydligaste risken är att en tilltagande oro inom euroområdet skulle leda till en flykt av kapital från vad som upplevs som riskfyllda tillgångar. IMF justerar i prognosen upp BNP-tillväxten marginellt, både för den globala ekonomin och för ett flertal mogna ekonomier. För de mogna ekonomierna väntas en total tillväxt på 1,4 procent under 2012, där finansiella åtstramningar bedöms påverka utvecklingen negativt med omkring en procentenhet. I Europa anses fortfarande en recession vara trolig. IMF prognostiserar en negativ tillväxt på 0,3 procent för området. Här förväntas den hämmade kredittillgången, påverka tillväxten negativt med en procentenhet. I tillväxtländerna bedöms tillväxten vara stabil på cirka 6 procent under 2012 och 2013. Dock väntas tillväxten påverkas av den svaga utvecklingen i de mogna ekonomierna där bland annat fallande export väntas. Förutom oroligheterna i Europa lyfts ett högre oljepris upp som en negativ riskfaktor. 

IMF fördubblar kassan för krisberedskap

Under månaden har IMF också meddelat att de ökar sin kassa för krisberedskap med ytterligare 430 Mdr dollar, vilket är en fördubbling av det tillgängliga kapitalet. USA och Kanada väljer att stå utanför och inte öka sitt engagemang, vilket sannolikt ska ses som en väg att sätta press på Europa att vidta kraftfullare åtgärder. Det finns därmed risk att processen inte blir helt enkel, då nära hälften av pengarna ska komma ifrån euroländerna själva samtidigt som tillväxtländerna kräver ökat inflytande för att öka sina bidrag.

Rivstart i rapportsäsongen

Årets första rapportsäsong har pågått under månaden. I USA rivstartade säsongen med en stor andel bolag som överträffade marknadens vinstförväntningar. När drygt hälften av bolagen i S&P 500 hade presenterat sina rapporter för första kvartalet hade 73 procent överträffats vinstförväntningarna samtidigt som 12 procent varit sämre än väntat och 10 procent i linje med marknadens förväntningar. Den positiva trenden har emellertid mattats av något under säsongen och antalet bolag som överträffat vinstförväntningarna är nu nere under 65 procent. Detta ligger fortsatt över det historiska genomsnittet på 62 procent. I Europa har signalerna hittills varit positiva och rapportsäsong har inletts betydligt starkare än föregående kvartal. När över 40 procent av bolagen på Stoxx 600 har presenterat sina resultat har drygt 50 procent av bolagen överträffat analytikernas förväntningar. Även för omsättningen är siffrorna starka där relationen mellan antal bolag som kommit in över förväntan överstiger de som kommit in under förväntan med 3,25 gånger. Detta kan jämföras med den senaste rapportsäsongen då relationen var i stort sett lika. Finanssektorn har hittills varit den bästa sektorn samtidigt som telekomsektorn svarat för de flesta besvikelserna. Även på Stockholmsbörsen har trenden varit positiv. Framförallt har verkstad samt banksektorn stått för de positiva överraskningarna. Återigen är det telekomsektorn som inte levt upp till förväntningarna.

Även om rapportsäsongen överraskat positivt och initialt gav ett uppsving i aktiemarknaden tyder mycket på att börsen fortsatt är makrostyrd.

Aktiemarknader

Den globala aktiemarknaden steg något under april. Dock visade flertalet marknader återigen en månad med negativ avkastning. 

Under april steg ett globalt aktieindex med 0, 6 procent och uppgången hittills i år är därmed 8 procent. Under månaden var det dock enbart USA och Asien (exkl. Japan) som bidrog med en positiv i utvecklingen och steg med 1 procent respektive 1, 5 procent. I Europa präglades månaden av ett kraftigt börsfall på över 6 procent. Därmed har den positiva trenden i början av året vänt och indexet i Europa är nu ner 0, 7 procent hittills i år. Den svenska aktiemarknaden föll med 0,2 procent men var vid månadsskiftet upp med nära 11 procent sedan inledning av året. Övriga tillväxtmarknader föll under månaden, Östeuropa med 1, 5 procent och Latinamerika med 2,4 procent. 

Räntemarknader 

De svenska räntorna föll återigen efter att hittills i år varit stigande. Även övriga marknader visade en fallande utveckling. Räntemarknader

Den svenska tvåårsräntan föll med -0,13 procentenheter till 1,15 procent under månaden. Även de långa räntorna i Sverige noterade ett fall under månaden. De amerikanska långräntorna föll kraftigt efter föregående månads uppgång och noterades vid månadens utgång till 1,91 procent. Även tioårsräntorna i Europa och Japan föll under perioden.

Valutamarknader

Den svenska kronan försvagades mot samtliga valutor i april. 

Kronans försvagning fortsatte från föregående månad där kronan endast stärktes mot yenen. Efter att förra månaden försvagats var det just yenen som har stärkts mest i april med en uppgång med 5, 3 procent. Euron stärktes under perioden till 8, 9 kronor samtidigt som dollarn steg till 6, 73 kronor. Det brittiska pundet steg med 3, 2 procent, och noterades till 10, 92.