Efter år av problem kom beskedet om Detroits konkursansökan

Publicerad 30 jul 2013

Punktering för motorstadens kassa

I mitten av juli kom beskedet om att Detroit ansökt om konkurs. Storstäder i USA har tidigare kollapsat men bankrutten i motorstaden betraktas som den största i sitt slag. För Detroitinvånarna är nu frågan om konkursansökan kommer att förvärra situationen i staden eller öppna upp för en nystart.

0
0
1
423
2248
Laika Consulting
18
5
2666
14.0

Normal
0

21

false
false
false

SV
JA
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

I praktiken innebär konkursen att staden ansökt om ett konkursskydd. Det eftersom det betraktas som i princip omöjligt för Detroit att kunna lösa sina gigantiska
skulder på motsvarande nästan 150 miljarder kronor.

 

Den ohanterliga skuldbördan är en konsekvens av en
rad problem som går en lång tid tillbaka. Sedan glansdagarna under mitten
av 1950-talet har Detroit bland annat brottats med en massutflyttning,
sviktande skatteunderlag och en ökande brottslighet. 

Under våren gjordes ett försök att hantera det växande skuldberget,
men förhandlingarna havererade. Efter att staden bland annat misslyckats med att
betala in en skuld till stadens pensionsfond på svindlande 40 miljoner dollar, såg
krisgeneralen Kevyn Orr ingen annan utväg än att i juli ansöka om konkurs. 

Hur kunde den forna jättestaden bli bankrutt?

Under 1950-talet hade Detroit nära två miljarder invånare
och var USA:s  fjärde största stad. I dag
har befolkningen krympt till omkring 700 000. En del beskriver
raskravallerna i slutet av 1960-talet som början på den negativa spiralen.
Oroligheterna i staden ledde till att många valde att flytta. Det ledde i sin tur till ett sviktande skatteunderlag som påverkade kvaliteten på den
offentliga servicen och resulterade i att fler valde att lämna
staden.

 

I dag är det endast General Motors som har
kvar sitt huvudkontor i den forna motorstaden som under mitten av 1900-talet gick under beteckningen ”motor city” och försåg nästan hela USA med bilar. 

Många biltillverkare har sedan dess valt att förlägga sina fabriker i andra städer, bland annat på grund av regionens starka fackföreningstraditioner som givit upphov till öknamnet rostbältet.

Utöver utvandringen har Detroit också kämpat med en rad andra problem, där ibland en stigande arbetslöshet och en brottsstatistik som ligger långt över genomsnittet i landet.

Kan konkursen lösa problemen? 

Nu återstår det att se om konkursen, som bland annat kan innebära lägre pensioner för statsanställda, kommer innebära ökande problem för invånarna i Detroit, eller om den kan bli början på en nystart för staden. Enligt Michigans guvenör Rick Snyder är konkursen ett
lågvattensmärke för Detroit, men också grunden till stadens framtid.