Publicerad 1 apr 2015

Nu kan du enkelt bli din egen ränteförvaltare

Många förvaltar sin egen aktieportfölj, men få har kunnat bli sin egen ränteförvaltare. Den främsta anledningen till det är att det har krävts stora summor. Nordeas lanseringar av räntebevis, valutabevis och fasträntebevis har ändrat på spelplanen.

Historiskt har många kunders ränteportföljer endast innehållit räntefonder. Förvaltarna av dessa fonder har oftast placerat i företagsobligationer, statsobligationer, kommuncertifikat och andra räntepapper. 

För den som själv velat bygga sin egen portfölj av ränteplaceringar har det funnits flera hinder. Det största hindret har för de allra flesta placerarna varit att dessa typer av ränteplaceringar handlas i alltför stora poster, normalt en miljon kronor.

Nordea erbjuder sedan tre år tillbaka räntebevis, och har relativt nyligen lanserat såväl valutabevis som en ny form av räntebevis som de döpt till fasträntebevis. Skillnaden mellan räntebevis och fasträntebevis är att fasträntebevisen ger en fast ränta som utbetalas kvartalsvis, medan en del av räntan på ett räntebevis är rörlig. Valutabevisen ger både en hög ränta som utbetalas kvartalsvis och en koppling till hur en utländsk valuta utvecklas mot den svenska kronan. De tre olika bevisen handlas i poster om nominellt 10 000 kronor och ger en hög ränta.

– Lanseringarna av räntebevis, valutabevis och fasträntebevis har gjort det möjligt för vanliga sparare att själva kunna välja vilka placeringar de vill ha i sin ränteportfölj, med ett relativt begränsat kapital, och på så vis bli sin egen ränteförvaltare, säger Anders Nicander, chef för Investment Products på Nordea Markets.

^{För att bedöma kreditrisken, det vill säga risken att det ska inträffa en kredithändelse i ett bolag, kan kreditbetyg vara ett bra verktyg. Betygen tillhandahålls av kreditbedömningsinstitut, bland andra Standard & Poor’s och Moody’s.}

Kursvinster på ränte- och fasträntebevis

Eftersom Nordeas bevis är noterade på börsen går det att handla med dem på samma sätt som aktier. Bevisen handlas i multiplar om nominellt 10 000 kronor. Det pris du betalar kan vara såväl större som mindre än 10 000 kronor. Om det inte sker någon kredithändelse under löptiden återbetalas 10 000 kronor per bevis. Om du betalar mindre än 10 000 kronor för beviset gör du en kursvinst, och tvärtom, betalar du mer än 10 000 kronor gör du en kursförlust.

Finns det några risker?

Det är framför allt två risker som man bör känna till: kreditrisken och ränterisken. Kreditrisken är risken för att det underliggande bolaget eller Nordea ska drabbas av en kredithändelse, exempelvis konkurs. Ränterisken är helt enkelt den kursrisk som en placering medför. Stiger räntorna så sjunker kursen på beviset. Men även det omvända gäller, vilket innebär att fallande räntor ofta leder till högre kurser. Anders Nicander tycker på att det är viktigt att förstå sambandet mellan risk och avkastning. Där lyder tumregeln: Ju högre ränta, desto högre risk.

– Jag tycker att man ska ha en mix av olika ränteplaceringar, till exempel räntebevis, valutabevis och fasträntebevis i portföljen. På så sätt lägger man inte alla ägg i samma korg, utan sprider risken i sin ränteportfölj, avslutar Anders.

Utbudet av fasträntevis och kurslistan kan du ta ta del av genom att klicka här