Komplexiteten inom strukturerade placeringar bör avdramatiseras.

Publicerad 3 jun 2013

Hög tid att avdramatisera strukturerade placeringar

Strukturerade placeringar bör kallas vid sina rätta namn och deras komplexitet bör avdramatiseras. Det anser Nordeas produktchef inom strukturerade placeringar.

@font-face {
font-family: ”Calibri”;
}p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 10pt; line-height: 115%; font-size: 11pt; font-family: ”Times New Roman”; }div.Section1 { page: Section1; }

– Min
förhoppning är att transparensen, enkelheten och jämförbarheten på marknaden
ska öka. Men det betyder inte att placeringarna ska bli mindre komplexa, utan
att investerare ska få det lättare att sätta rätt förväntningar.
Det konstaterar Peter Frösell, produktchef inom strukturerade placeringar på
Nordea Markets.

Peter
Frösell berättar att han framförallt ser två tydliga trender på marknaden för
strukturerade placeringar. Den ena är att det ges ut fler placeringar utan
kapitalskydd, och den andra är att det ges det ut fler placeringar med
exponering mot kreditmarknaden.

Han berättar
att nio av de tio mest sålda placeringarna i år  har någon form av koppling till
räntemarknaden.
– Osäkerheten kring aktieinvesteringar i kombination med lågränteklimatet har
gjort att investerare börjat söka avkastning på andra håll. Ett tydligt exempel
är intresset som vi sett inom Nordeas Räntebevis. Placeringarna är kopplade
till företagskrediter och har under det senaste året omsatts till ett värde av 5,7
miljarder kronor. Samtidigt har vi betalat ut närmare 200 miljoner kronor i
räntekuponger, säger Peter Frösell.

Investerare
behöver inte sätta sig in i alla detaljer
En annan trend som Peter ser inom området för strukturerade placeringar är att
marknadens erbjudanden har blivit mer komplexa. En utveckling som han inte
tycker är negativ. Han anser generellt att komplexiteten inom tillgångslaget bör
avdramatiseras:
– Strukturerade placeringar är definierade som komplexa och investerare behöver
inte förstå alla detaljer. Precis som vid ett köp av en mobiltelefon behöver du
inte förstå all bakomliggande teknik. Däremot behöver du kunna sätta rätt förväntningar.

Han berättar
att det viktigaste är att skapa sig en övergripande förståelse för priset samt
vilka risker som finns kopplade till placeringen. Investerare bör även kunna skapa
sig en bild av arrangören samt undersöka kreditrisker som är förknippade med
emittenten.

I framtiden
kommer det bli lättare att skapa rätt förväntningar
De största fördelarna på marknaden för strukturerade placeringar anser Peter Frösell
är möjligheten att snabbt kunna ta fram nya erbjudanden och agera i enlighet med
den rådande marknadstron. Marknaden är också konkurrensutsatt med närmare  1 300 strukturerade placeringar, som årligen
ges ut på den svenska marknaden, vilket skapat en effektiv prissättning samt ett
brett spektra av erbjudanden med såväl hög som låg risk. 

Den stora
utmaningen inom marknaden anser Peter Frösell är att det finns en dålig
genomlysning inom tillgångslaget.
– Ett enkelt steg för att lyfta fram skillnader mellan olika placeringar är att
kalla dem vid sina rätta namn, exempelvis klargöra om det rör sig om en
aktieindexobligation, ett bevis eller ett certifikat, berättar han.

I framtiden
hoppas han på en ökad transparens och jämförbarhet inom tillgångslaget och han
anser att branschorganisationen, Strukturerade placeringar i Sverige (SPIS),
spelar en viktig roll. Organisationen håller bland annat på att utarbeta en
riskindikator för att kunna fastställa risknivån i placeringarna.
– Nästan alla banker och arrangörer är medlemmar i organisationen som verkar
för en bättre genomlysning på den svenska marknaden för strukturerade
placeringar. Syftet är att skapa en tydligare bild av risker och möjligheter i
placeringarna samt att underlätta för investerare att skapa rätt förväntningar,
konstaterar Peter.