Gustav Gennow, VD för Inscap AB

Publicerad 3 dec 2012

Gustav Gennow: Det finns alternativ till företagsobligationer

Den första aktieobligationen var en företagsobligation. Inscaps vd Gustav Gennow berättar om alternativa investeringsstrategier som har bättre avkastningspotential än traditionella företagsobligationsfonder.

Marknaden för företagsobligationer är mångfacetterad, men det
är inte alla som känner till de intressantaste möjligheterna. För att kunna
utvärdera och utnyttja dessa möjligheter krävs en viss insikt, men det är
enligt Gustav Gennow inte ”rocket science”.

Vanligtvis tittar en
fondinvesterare på vem som förvaltar fonden, vilken inriktning den har och
historisk avkastning.

Gustav Gennow har en annan anfallsvinkel då det gäller företagsobligationer:

Påståendet att företagsobligationer är ett bra investeringsobjekt säger inte
mer än att företagsobligationer har bättre avkastningspotential än ett annat
tillgångsslag – vare sig det gäller skog, månar eller aktier.

Inom marknaden för
företagsobligationer finns riktigt intressanta möjligheter för den som vill
plocka russinen ur kakan. Låt mig bygga upp caset sten för sten. Nyckeln till
sambandet mellan risk och avkastning för en företagsobligation är
prioritetsordning vid konkurs. Man talar om ett företags egna och främmande
kapital. Sistnämnda inbegriper företagsobligationer. Det finns en utgivare (företaget)
och en fordringsägare (innehavaren av obligationen).

Skatteskulder och
säkerställda lån har företräde vid konkurs, följt av krediter utan säkerhet så
som företagsobligationer, leverantörsskulder samt kundfordringar och sist
aktieägare.

Störst upp- och nedsida har alltså aktieägarna. En grupp som
har uppsida men inte nedsida är optionsinnehavare, men de ingår inte i gruppen
fordringsägare förrän de nyttjar sin option. De som sitter säkrast är banker
och kreditgivare som har pant i fastigheter, maskiner etc.

Innehavare av
företagsobligationer tar lite större risk än de som har säkerhet för sin
fordran. Innehavare av företagsobligationer har dock en fördel jämfört med
fordringsägare med säkerställda krediter, nämligen marknaden för
företagsobligationer.

En marknadsnoterad företagsobligation kan i normala fall
snabbt säljas om man anser att risk och eller avkastning inte är tillfredsställande. Marknaden för säkerställda obligationer är normalt sätt inte
likvid. Risken i en företagsobligation är i stor mån beroende av ett bolags typ
av verksamhet.

För att illustrera ett exempel på strukturen för ett företags
kapital så kan ett fastighetsbolag ha 60 i säkerställda lån, följt av 20 i lån
utan säkerhet samt 20 i aktiekapital. Detta motsvaras av fastigheternas värde
om 100, säger Gustav Gennow.

Kreditbetyget, hur
påverkar det dina val?
Kreditbetyget på ett företag styr vilken ränta obligationen har och det speglar
till viss mån risken du tar.
– Vi ser kreditbetyget som en faktor för att avgränsa urvalet, men vi
förespråkar att valet styrs av en fundamental tro. Frågan är vad för typ av
företag man vill låna ut sina pengar till? Ett fastighetsbolag som använder
sitt inlånade kapital till att köpa fastigheter vilka i sig har ett värde om
bolaget går omkull. Eller ett bolag som använder sitt lånade kapital till
marknadsföring och att bygga lager av säsongsbetonade produkter som kläder, men
som har stor tillväxtpotential?

Investera i de bolag
som du tror på
Ett alternativ som kan ge bättre avkastning i förhållande till risk än
företagsobligationsfonder är depåförvaltning med direktägda
företagsobligationer. Du behåller din nuvarande värdepappersdepå och skriver
ett förvaltningsavtal med en rådgivare. Detta ger tillgång till en lista med
noggrant analyserade utgivare och du har möjlighet att påverka vem du lånar ut
dina pengar till. Om du anser Vasakronan, Stora Enso, Stena, Pernod, Peugeot
och Aston Martin vara säkra kort, varför sätta in dina pengar i 80 andra bolag?

Företagsobligationen
var den första aktieobligationen
Den första aktieobligationen var en konvertibel. En konvertibel är en
obligation och en option. Konvertibeln ger investeraren ränta plus rätten att
byta obligationen mot aktier i bolaget.

Exempel: Aktiekursen för ett bolag idag är 100 kr och du köper en konvertibel
för 100 000 kr med option att konvertera obligationen till aktier om tre år.
Under tre års tid får du ränta på pengarna och efter tre år så får du frågan om
du vill konvertera din obligation till aktier. Aktiekursen är nu 200 kr.

Du väljer att konvertera och får tillbaka
aktier värda 200 000  kr. Summan är att
du fått ränta under tre år och tack vare den goda kursutvecklingen i bolaget så
har du tjänat ytterligare 100 000 kr på att konvertera obligationen.

Om
aktiekursen hade varit lägre än 100 kr så hade du fått pengarna återbetalda och
summan blivit 100 000 kr plus tre års ränta. Du är alltså med på en potentiell
uppsida i aktien, men har inte nedsidan, samt att du får ränta på kapitalet.
Konvertibler är komplexa instrument varför rådgivning är lämpligt. Om valet
faller på en konvertibelfond så tänk på att fondens inbyggda ”bonus”
faller ut först när börsen tagit fart, så vad som ser tråkigt ut nu är i själva
verket en potentiell kanoninvestering.

• Om Inscap AB
• Inscap AB erbjuder distributionstjänster till fondbolag. Tjänsterna inkluderar etablering av distributionskanaler, avtalsförhandling, kapitalanskaffning samt marknadsföring.
• 
  
• För mer information: www.inscap.se

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-language:EN-US;}