Publicerad 1 apr 2015

Amerikanska styrräntehöjningar troliga först i slutet av året

USAs centralbank Fed har förberett marknaden på en kommande normalisering av landets styrränta, och många bedömare tror på en första höjning redan i juni. Kapitalförvaltaren Legg Mason menar däremot att det finns ett flertal faktorer som gör det troligt att Fed kommer att vänta till i slutet av året.

USAs centralbank Fed har bedrivit nollränteräntepolitik under lång tid. Men i takt med att landets ekonomiska återhämtning har kommit igång på allvar har en successiv räntehöjning under året blivit allt mer sannolik. Många bedömare förväntar sig en första räntehöjning under sommaren, men enligt Peter Andersson som är marknadsansvarig i Norden på kapitalförvaltaren Legg Mason finns det ett flertal skäl till att centralbankschefen Janet Yellen troligtvis kommer att vänta till i slutet av året.

– Det är många som försöker analysera Feds kommentarer som publiceras efter varje räntemöte. En central punkt i ledamöternas resonemang är att de vill känna sig ”reasonably confident” i sina förväntningar om att inflationen är på väg mot 2 procent innan de börjar höja räntan. Vi menar att det finns åtminstone fyra starka skäl till att det kommer att bli svårt för Fed att känna sig tillräckligt säkra i sina prognoser redan under sommaren, säger Peter Andersson.

Osäkerhet kring det sjunkande oljepriset

Den första anledningen som Legg Mason lyfter fram är det låga oljepriset. Det dämpar USAs inflation på kort och medellång sikt, men Peter Andersson menar att det även är viktigt att vara säker på den underliggande orsaken till prisfallet.

– Den viktiga frågan här är huruvida oljeprisfallet beror på ett ökat utbud eller minskad global efterfrågan. När det gäller utbudet är det tydligt att det har ökat på grund av användandet av fracking i USA samtidigt som OPEC har valt att inte minska sin produktionskvot. Det är dock svårt att veta hur mycket det har påverkat oljepriset, och huruvida det även har påverkats av en nedsaktande global tillväxt och ekonomiska omställningar i Kina som minskar landets behov av olja.

 

– Om prisfallet främst beror på ett ökat utbud behöver inte Fed oroa sig så mycket då ett lägre oljepris kombinerat med stark efterfrågan är positivt för ekonomin. Om prisfallet däremot beror på en minskad global efterfrågan behöver centralbanken vara betydligt mer försiktig. Enligt IEAs prognoser kan så mycket som två tredjedelar av prisfallet bero på lägre efterfrågan från Kina, Europa och Japan, och det gör det svårt för Fed att vara ”reasonably confident” i sin prognos, menar Peter Andersson.

Starkare dollar och kvantitativa lättnader

Två ytterligare anledningar till osäkerhet kring den amerikanska inflationen som Peter Andersson lyfter fram är den starka dollarn samt kvantitativa åtgärder i Europa och Japan.

– Förstärkningen av dollarn bidrar i sig till att sänka inflationen, men om förstärkningen beror på att den amerikanska ekonomin går starkt gör detta inte så mycket då utvecklingen kan ses som en indikation på att landet är redo för en normalisering av penningpolitiken. Om det däremot handlar om en ”flight to safety” där dollarn bedöms vara den minst osäkra valutan i en osäker värld, då erhålls bara negativa effekter i form av lägre inflation och sämre möjligheter för exportföretagen att konkurrera. Vår tro är att dollarförstärkningen främst beror på en förstärkning av den amerikanska ekonomin, men det är svårt i dagsläget att vara helt säker, säger Peter Andersson.

Han pekar även på de kvantitativa åtgärder som genomförs i Europa och Japan för närvarande som orosmoment för Fed. Dessa aktioner kan komma att bidra till en ytterligare förstärkning av dollarn, och samtidigt är det inte helt säkert att de kommer att fungera. Och om det skulle visa sig att åtgärderna inte får avsedd effekt riskerar USA att drabbas av ännu lägre inflation på grund av minskad efterfrågan.

Fallande global inflation

Den fjärde och sista anledningen till oro kring USAs inflation som Peter Andersson tar upp är den fallande globala inflationen.

– I Europa och Japan ligger inflationen nära noll, och om vi tittar på medianinflationen inom tillväxtmarknaderna under 2014 så ser vi att den är riktigt nära de lägsta nivåerna som uppmätts under de senaste 30 åren. Om inflationen är låg på tillväxtmarknaderna innebär det i sin tur att USA importerar lägre inflation, vilket bör göra Fed osäkra på om tiden är mogen för en räntehöjning.

Peter Andersson poängterar även att Fed ofta har haft fel i sina inflationsprognoser tidigare, vilket ger stöd till möjligheten att de kan komma att behöva revidera ned sin prognos även denna gång och därmed känna sig tvungna att avvakta med den första räntehöjningen.

– Hela den här frågan handlar om en dragkamp mellan Feds starka vilja att börja normalisera räntenivåerna samtidigt som ledamöterna inte vill riskera att göra sig skyldiga till tydliga policy-misstag. Ett felbeslut i det här läget skulle skada centralbankens förtroende och riskera att skapa en ny recession i USA. Det skulle vara mycket negativt för både USA och den globala ekonomin. Därför blir vår slutsats att Janet Yellen troligtvis kommer att ta det säkra före det osäkra och vänta med räntehöjningar till slutet av året.